Stelkramp
Pris:
570 kr
Senast uppdaterad: 2026-09-15
Granskad av: Ridha Hadfi, medicinskt ansvarig läkare
Om sjukdomen Stelkramp
Vad är stelkramp?
Stelkramp är en allvarlig infektion orsakad av en bakterie som finns i jord och i tarmen hos djur. Bakterien kan komma in i kroppen via ett sår och bilda ett gift som angriper nervsystemet. Det kan leda till kraftiga och smärtsamma muskelkramper, särskilt i käken och ansiktet. Om sjukdomen inte behandlas i tid kan den sprida sig till övriga delar av kroppen och leda till livshotande besvär.
Hur smittar stelkramp?
Bakterien finns bland annat i jord och kan komma in i kroppen genom sår eller skador i huden. Risken är störst vid djupa eller förorenade sår, till exempel efter ett djurbett eller vid en skada med ett föremål som varit i kontakt med jord. Stelkramp smittar inte mellan människor.
Symtom
Sjukdomen börjar oftast med muskelkramper i ansiktet och käken. Ett tidigt tecken på stelkramp är att det blir svårt att öppna munnen. Efterhand sprider sig kramperna till övriga delar av kroppen och leder till bland annat sväljnings- och andningsbesvär. Inkubationstiden är i genomsnitt tio dagar innan de första symtomen uppstår.
Riskområden
Stelkrampsbakterien finns överallt i världen och är fortfarande en vanlig orsak till småbarnsdöd i länder med dålig hygien och bristande vaccinationsprogram. I Sverige är sjukdomen mycket ovanlig eftersom de flesta är vaccinerade och hygienförhållandena är goda. Enstaka fall förekommer fortfarande, framför allt hos personer som saknar eller har ett ofullständigt vaccinationsskydd.
Barn
Att barn drabbas av stelkramp är mycket ovanligt eftersom vaccinet ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Barn vaccineras flera gånger under uppväxten och får sin senaste dos i årskurs 8–9. Därefter rekommenderas påfyllnadsdoser i vuxen ålder.
Graviditet
I Sverige har de flesta gravida skydd mot stelkramp sedan barndomen. Det vaccin som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten i samband med graviditet för att skydda det nyfödda barnet mot kikhosta, innehåller även skydd mot stelkramp och difteri.
Behandling
För att påverka sjukdomsförloppet behandlas stelkramp med antibiotika och ett särskilt läkemedel som innehåller färdiga antikroppar. Eftersom dödligheten är hög vid utebliven behandling är det viktigt att söka vård vid misstanke om smitta.
Om vaccin mot Stelkramp
Vaccin mot stelkramp
Stelkramp ingår i det så kallade grundskyddet och rekommenderas för alla. Eftersom vaccinets effekt avtar med tiden är det viktigt med påfyllnad i vuxen ålder. Detta gäller särskilt för äldre personer, efter en sårskada eller vid djurbett som förorenats med jord. Det är också bra att se över sitt skydd vid utlandsresa, arbete utomhus och vid kontakt med stickande eller skärande material.
Doser och intervall
En påfyllnadsdos rekommenderas för alla vuxna vart 20:e år. Det innebär att de allra flesta behöver fylla på första gången vid 30 års ålder. Personer som inte tidigare är vaccinerade mot stelkramp behöver först genomgå grundimmunisering med tre doser innan påfyllnadsdoser ges.
Barn
Inom det svenska vaccinationsprogrammet får barn tre doser vaccin under det första levnadsåret, en fjärde dos vid 5 års ålder och en femte dos i årskurs 8–9 på högstadiet. Barn födda till och med 2001 har följt ett tidigare vaccinationsprogram och har fått totalt fyra doser under uppväxten, medan barn födda 2002 och senare har fått fem doser.
Graviditet
Kombinationsvaccin som innehåller stelkramp, difteri och kikhosta är godkänt att ge under graviditet.
Amning
Amning utgör inget hinder för att vaccineras mot stelkramp.
Biverkningar
Stelkrampsvaccin tolereras väl av de allra flesta. De vanligaste biverkningarna är lokala reaktioner som rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsstället. Ibland kan lätt feber samt allmän sjukdomskänsla uppstå. Det går vanligtvis över efter en till två dagar.
Kostnad
För att se priset, vänligen klicka här.
Vacciner
Vi erbjuder flera vaccin mot Stelkramp:
Frågor och svar
De flesta som är födda i Sverige efter 1960 har fått sin grundvaccinering mot stelkramp genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Kontakta en barnavårdscentral eller vaccinationsmottagning om du eller ditt barn är födda i ett annat land.
Det beror på vilken typ av sår du har fått och när du senast vaccinerades mot stelkramp. Om du har fått en djup eller smutsig sårskada bör du kontakta vården för en individuell bedömning.
Hundbett och kattbett som har förorenats med jord kan utgöra en risk för stelkramp, särskilt hos ovaccinerade personer eller om det har gått lång tid sedan senaste vaccination. En påfyllnadsdos kan därför bli aktuellt.
En påfyllnadsdos rekommenderas vart 20:e år för att bibehålla skyddet. Det innebär att de flesta vuxna behöver fylla på första gången vid 30 års ålder. Ju längre tid det har gått sedan senaste dos, desto mer har skyddet försvagats.
Det går som regel alltid bra att fylla på sitt stelkrampsskydd oavsett tidpunkten för senaste dos. Även om det blir tidigare än vad som rekommenderas är det bättre att vaccinera sig för att säkerställa ett fullgott skydd.
Efter vaccinationen kan det bli ömt, rött och svullet vid injektionsstället. Vissa personer kan känna av trötthet, feber, huvudvärk och illamående. Besvären är i de flesta fall milda och går över efter en till två dagar.